En del av mitt hjärta
imorse var jag på spinningpass.
satte mig på min cykel som ett kryss av trötthet bredvid folk i enbart sporttopp och nitton magrutor. var lite sen så jag hamnade längst fram bredvid proffsen. innebär att någon kommer ha mitt arsle som utsikt i 45 minuter vilket inte gör mig allt för bekväm med situationen. börjar trampa lite smått när instruktören kommer in. tänk er en sån här tv-programs-biggestlooser-tjock-människa innan han blir smal.
den människan kom in. fördommar som jag har tänkte jag - JAHA! (bitter!) här har jag pallrat mig hit tidigare än vad borde vara tillåtet och så ska passet SUGA för att en tv-biggestlooser-människa håller i passet. bit mig och mina dumma fördommar. fyfan vad jobbigt det var. biggestlooser-människan blev istället min idol - cyklade som bara fan, skrek och hade sig och ägde alla med sporttopp och nitton magrutor. ägde mig tusen gånger om. skakiga ben och illamående tackade jag honom för passet och han fick mig att lova att jag minsann skulle komma tillbaka på tisdag.
